Satans socker
Blä. Jag har mosat socker idag. Ytterligare ett tecken på ensamhet och trötthet. Fan.
Förr låste det sig för mig när jag mådde dåligt. Jag kunde inte äta alls. Varesig mat eller sötsaker. Annat är det nu. Jag äter allt som kommer i min väg. Och jag äter mycket av det. Och jag äter till och med saker som jag inte tycker är så goda. Sitter bara där i soffan och mosar. Alldeles ensam. Barn som sover, man som är på jobbet.
Fast Elin, du kan inte skylla på det tänker ni. Och ni har så rätt! Innerst inne handlar det om brist på karaktär. För inte är det så att jag mår bättre efteråt när jag sitter här och mår illa.
När jag gick i högstadiet hade jag en liknande mosarperiod. Då kräktes jag upp allt varje dag på väg hem från skolbussen. Så gör jag inte nu, även om jag innerst inne känner att det skulle kännas bättre efteråt. Jag gör det bara inte längre helt enkelt.
Imorgon är det fredag, och jag hoppas att ni njuter av gott hela helgen! Själv ska jag ge mig iväg till gymmet, och starta om på en ny kula. Just do it!
